Sist jag red dit (i somras) total vägrade Sunna att ens snudda vattnet med hovarna. Och när jag sa till henne på skarpen så bockade hon, tvärvände så att jag nästan (läs igen:nästan) flög av och galloperade bort från vattnet. Jag hade tänkt visa er filmen som mamma filmade, men hittade den inte på datorn.

I alla fall, nu, (efter att jag berömmt henne för varje steg närmare vattnet) gick hon i upp till knäna och plaskade runt lite med spetsade öron. Humöret på topp! Och hon hade säker gått i djupare om hon fick, men jag kände inte riktigt för att ta första doppet för i år, den 10 april... Badkruka som jag är brukar jag inte bada förens i mitten av juni. ;) Om det går lika bra när sommaren anlänt kan ni räkna med lite härliga badbilder!

So Long!