Sunna kände knappt igen sig innanför det vita staketet. Och inte jag heller för den delen. Det var ett tag sen sist. Släppte Sunna löst först så att hon kunde få springa av sig, och kanske busa lite med den nya hästen som går i hagen bredvid. Men varken Sunna eller nya hästen var på bushumör så de stod bara innanför sin sida av staketen och kollade, med spetsade öron. Inte ens ett gnägg hördes. Sedan kom tunnan fram till att det var totalt ointressant att stå och stirra på en annan häst, så hon hittade något mycket roligare att göra. Som att äta gräs vid staketkanten, till exempel.

Då jag inte tyckte att det skulle ge någon motion att stå och äta gräs, hämtade jag tränset och hjälmen för att ta saken i egna händer. Tränade lite på volter och tempoökningar, och filmade en hel del av passet. Men sen när jag skulle se på filmen så är den mörk och man ser knappt hästen. Så det får bli någon annan gång. Istället laddar jag upp en liten bildbomb på några av dagens bilder. (jag har en tendens till att fota aldelles för mycket hästbilder)

/Sörbyryttaren Linnéa

Sen kom Vilma och Sigge, i hans bästa rosa nosludd. Det spelar ingen roll vad ni säger, rosa ÄR manligt.