Text och foto: Ida Röök

"Första delen ,"

Kajsa Boström är B-tränare i dressyr och har själv ridit på Grand Prix-nivå. Hon är känd för att ha tagit upp hästar i klasserna som inte ansetts ha "det". I dag tränar hon omkring 20-40 elever i veckan och alla får de lära sig att utgångspunkten är att ha en positiv inställning till ridningen. Och att man aldrig - i någon situation - får skylla en motgång på hästen.
- Det är alldeles för ofta man ser ryttare som sitter på hästryggen och ser arga ut, de rycker, sliter och drar för att hästen inte lyder. På en tävling hörde jag en liten flicka fråga sin mamma varför en ryttare på framridningen verkade så arg. När man hör en sådan sak tänker man till: Är det verkligen så här vi vill ha det när vi utövar vår hobby? säger Kajsa.
Hippson träffar henne på Hästmässan i Borås, där hon just hållit clinic i ämnet dressyr. En clinic som kom att handla om så vitt skilda saker som skänkelläge och framridning.

"Andra delen,"

För högt tempo är vanligt
Inte minst vill hon slå ett slag för att framridningen inte ska ridas i någon "hialös" fart.
- Alltför ofta ser jag ekipage som snor runt banan på långa tyglar, helt i obalans. En framridning är ingen hastighetstävling, hästen värms inte upp snabbare för att den springer fort, säger Kajsa.
Hon menar att bjudning inte är detsamma som hög fart.
- Ska du få fram bjudningen är det snarare energi i rätt riktning som efterfrågas. Och den måste du kunna hitta även när hästen är i balans i ett harmoniskt tempo. Det finns ingen elitidrottare som värmer upp genom att springa ett maratonlopp i högsta möjliga tempo, det säger sig självt. Så ta tyglarna och rid hästen i balans även när du värmer upp. Det är en klyscha att hästen tappar bjudning bara för att man rider långsamt, menar hon.

"Tredje delen,"

Positiv inställningp
Det centrala i Kajsa Boströms budskap är ändå vikten av en positiv inställning.
- Om inte hästen gör det du ber den om kanske du måste fråga dig om du ber den på rätt sätt, i stället för att bli arg och frustrerad, säger Kajsa.
Hon menar att man måste behandla hästen så att man får den med sig, känslan ska vara bra och ridningen harmonisk och i balans.
- Det är aldrig okej att skylla på hästen. Att så att säga sätta apan på hästens axel och slå ifrån sig själv. Det är en tradition i ridningen som vi måste försöka arbeta bort.
Kajsa Boström är utbildad på Strömsholm och har "alltid" jobbat med hästar, genom åren har hon gång på gång stött på attityden att saker och ting är djurets fel.
- Hästen är en levande varelse och ska inte behöva ta ansvar för våra tillkortakommanden. Ridning är som dans, det ska vara harmoni mellan dem som utför den, inte negativa tankar och beskyllningar, säger hon.