Gud vad jag längtar till att få åka på ridläger, nu när Moa är iväg och har roligt och allt! Jag har ju inte åkt på ridläger sen jag fick Sunna, så det var ett tag sedan. Älskar stämningen, att man bor i små stugor (oftast) och allt folk man lär känna. Att man får sin aldeles egna ponny att ta hand om och när man sedan på kvällen skrittade bort alla hästarna barbacka till sommarhagar medan man sjöng lägervisor så högt att man hade ont i halsen dagen efter. Det var nog bland det bästa. Jag grät alltid stora floder hela bilfärden hem och lite till när jag åkte hem från ridlägren. Så mycket att jag inte skulle få åka på mer ridläger om jag bara blev ledsen av det, fast nästa sommar fick jag alltid åka endå.